In Memorium.

Näh, fy fan, vilken vecka! Plötsligt blir man brutalt medveten om hur skört ett liv är, oavsett hur stark den enskilde människan tycks vara. Plötsligt blir så mycket annat värdelöst och intetsägande. Min morbror Leif fick en tråkig diagnos i juli och i måndags var vi i släkten och den närmsta vänkretsen vid hans sida när han gick han vidare in i evigheten. Vad nu det är. Om en månad är det bara två år sedan pappa gick bort och när jag satt i uppehållsrummet på vårdavdelningen vällde känslorna från pappas bortgång upp igen. Jag ser också min 93-årige morfar som sorgset tvingas inse att hans yngsta barn går bort, efter att både maka och ett barnbarn tidigare har lämnat honom. Dessutom var det min morbrors son som gick bort i alldeles för unga år och lämnade ett sorgset hål efter sig hos oss övriga i släkten.

Och i torsdags kväll kom beskedet att Camillas mormor var väldigt dålig och på väg att lämna oss. Som tur var innebar Camillas avfärd till Kalmar tidigt i fredags morse, att hon hann och mamma Birgitta kunde sitta vid mormorns sida när hon somnade in.

R .I. P, Leif och Vega

***** Fast i röda vågen Jag lärde mig en läxa i torsdags. På väg från jobbet hade jag en del ärenden att utföra men jag upptäckte snart att det inte var smart att ge sig ut i trafiken runt halvfem. Även om jag bor en medelstor svensk stad. Det tog inte lång stund förrän jag märkte att trafikplanerarna lyckats åstadkomma en röd våg på de stora infartsvägarna - den ska väl vara grön, vägen? Det var rött ljus vid varje korsning och de är ganska många på min hemväg. Irritationen växt för varje stopp.

***** I vårt stora köksrenoveringsprojekt har vi nu kontaktat olika stödresurser för de hantverksinsatser som väntar. Då väntar en svår logistisk utmaning med att få alla resursers tillgänglighet att koordineras till vår nytta. Den här helgen gjorde vi en tur till byggvaruhusen och hittade en fondtapet som vi både tyckte var okej. Det blev en tapet i 60-talsretro som harmoniserar bra med övriga färger i kommande kök. Jag vet int eom det var taeptseringen som gjorde det men Camilla verkar ha fått en energiinjektion för i söndags morse fann jag henne sittande på köksgolvet och montera väggskåp. ***** Kådisarna kanske...? Kristdemokraterna gjorde ett nytt katastrofval och väljarstödet blev torftiga 5,6 %. Nu funderar partitoppen på att byta partinamn eftersom de tror att ordet "kristdemokrater" skrämmer bort folk och deras röster. Därför dyker det nu upp mer eller mindre vansinniga förslag från påhittiga kristdemokrater, t ex "Familjepartiet kristdemokraterna", "FFFF (Frihet, familj, flit och företagsamhet)" och "Verklighetens folk". Sistnämnda är ju ett helt otroligt komiskt förslag med tanke på valresultatet där en mycket stor del av det röstberättigade befolkningsunderlaget valde bort KD. "Verklighetens folk" är väl att betrakta som en ny minoritet i vårt land...? Jag tycker att de kan kalla sig "kådisarna". Lycka till! ***** Rätt i krysset? Ett brittiskt resebolag försöker nu värva testresenärer för en ny resetrend; nudistsemester i den kroatiska arkipelagen. Här måste jag nog skicka med ett litet tips till svenska resebolag som vill haka på trenden. Ordet nakenkryssning ska nog värderas innan det fastställs som produktnamn för orden naken och kryss har en obekväm koppling. ***** Är smörgåspålägg priskänsligt för svenskarna? Jag kom mig själv med att ha köpt pålägg i fredags utan att titta på prislappen. Anledningen var att jag blev så förtjust över att ha hittat Risbergs berlinerkorv på shoppingrundan - pålägget är ett kärt smakminne från barn- och ungdomsåren - att jag köpt varan rätt av. Priset 23,22 kr såg jag mycket senare, men det var det värt. Men frågan dröjer sig kvar, vilken vikt har priset på smörgåspålägg vid vårt köpval? ***** - Aaaah, det är fett gott att valet är över. Nu kan man softa i fyra år och Filippa får fan i mig ta ungarnas träningsskjutsar.

***** Gruvlig glädje De chilenska gruvarbetarna som suttit fast fick i onsdags åter kontakt med dagsljus och säker mark efter att ha suttit instängda på 600 meters djup sedan augusti. Vid undsättningen vinschades gruvarbetarna upp i en behållare med endast 60 cm i diameter. Det var rena krankala...kramkalaset. En av de undsatta hade en liten prekär sits, för i friheten väntade både fru och älskarinna. Båda med foto på sin käre man. Undrar vem av dom som gruvade sig. ***** Hyllar härlig höst Det är inte ofta hösten som årstid får positiv uppmärksamhet, men den höst vi hittills upplevt kan man väl inte klaga så värst mycket på. Förra helgen fick jag till och med ut Miatan på en sväng och dagen efter mötte jag en "kompis" där föraren av Miatan och och passageraren var iförda varsin skinnluva med glasögon uppskjutna på pannan. ***** Imponerande bak...