Han var tunnhårig, hade skägg och var klädd i blazer. Och jeanskjol.

Det var en jädrans tur att jag gick å röstade i EU-valet redan i lördags! Hade jag hunnit se tv-reklamspotarna med hugade EU-parlamentariker som nu sänds ut hade jag förblivit soffliggare, for sure. Dessutom var valsedeln full med för mig helt obekanta namn. Personval funkar ju bra. Om man känner till personerna. Jag hade hört att man för första gången i svensk tv skulle erbjuda aspiranterna att få reklamtid i tv. TV som marknadsföringskanal kommer sannolikt att bli ännu mer frekvent använd inför riksdagsvalet 2010. Jag hoppas att de försök vi nu ser är en tragikomisk generalrepetition. Reklamfilmerna med bl a Marit Paulsson (FP) får mig att tro, att det är Percy Nilegård som producerat filmen. Till valkampanjen 2010 är det nog en lågoddsare att Roy Andersson kommer att stå bakom några filmer. Med Lars von Trier vid klappan kan det bli riktigt kinky. ***** Nyss hemkommen efter tre dagar i Stockholm i tjänsten har jag många intryck att sortera. Min fascination för fame spotting (särskrivet p g a engelskt ord) innebar att jag spanade medvetet efter kändisar och det gav resultat. På tåget upp var jag precis före Kishti Tomita till toabesöket. (Näh, det var inte jag som hade kissat på golvet, Kishti.) Vid avstigningen trängdes jag med Lars "Kurt Olsson" Brandeby. Han höll dessutom på att krocka med Kishti på perrongen, och de gjorde inga igenkännande tecken mot varandra. Trots att båda varit med i Let´s dance (!?). På Hornsgatan såg jag Staffan Götestam. På onsdagskvällens guidade promenad i Gamla stan mötte vi Per Unckel (M), landshövding i Stockholms län. Det mest bestående mötet var ändå på perrongen inför hemresan i fredags. Vi fick ganska snabbt syn på en man i 50-årsåldern. Han var tunnhårig men välvårdad i sitt kvarvarande hår, skäggprydnad omgärdade hakan och en tatuering syntes på bröstet under den vita skjortan. I det vänstra örat hängde en örring i guld och mannen bar en prydlig mörkblå blazer. Så långt var allt normalt. Där tog det dock slut, för vad vi också såg var en knälång jeanskjol, strumpebyxor och svarta lågskor med mässingsspänne. Det var förvirrande. Han/hon såg dock helt bekväm ut. ***** Magdalena Graf är ledsen. Inte nog med att hon fick en svår sjukdom mitt under Let´s dance, för nu tvingas hon se ex-maken, Magnus Hedman, flytta ihop med fröken Denise Lopez, en flicka som tidigare kopplats samman med Freddie Ljungberg. Valde hon själv att gå ut i massmedia med detta, eller är det ett nytt exempel på den snuskiga journalistik som hörjar i kvällspressen? Graf är en ståndaktig tös som vill klara sig själv. Hon säger t ex att hon inte vill ha nåt underhåll från Hedman trots att hon har laglig rätt till det. Det enda hon vill ha är del av vinsten från hennes och Hedmans försäljning av en lägenhet. Graf hade en taxerad inkomst på 7 000 kr för 2008 (?!). Det är styvt att klara sig på 19,17 kr om dagen med tre barn. Näh, shit 2008 var ett skottår, så det blir ju bara 19,13 kr. Nu jobbar hon visserligen för Postkodlotteriet, men eftersom hon är sjukskriven blir det inte fett i år heller. För faen, Hedman, casha nu upp pengar till ditt ex, så hon klarar försörjningen med dina tre barn! Allt annat är ju självmål. ***** Läste i HP om den gamle VM-hjälten, Björn Andersson, som nu flyttar "hem" till Halmstad igen efter sina år i Bayern München. Den minnesgode vet att Björn märkligt nog var engagerad i Halmia innan han fick jobb som talangutvecklare i den tyska storklubben. I artikeln läste jag att Andersson hunit med att egenhändigt bygga sitt hus i Halmstad, vid tillfällen då han varit ledig från jobbet i Sydtyskland. Inte nog med att han tog sig hem den långa sträckan, för väl hemma byggde han på sitt hus. Det är styvt gjort och jag är imponerad. Lika imponerad är jag inte över hans tid i ISH... /T:sson