Lördag förmiddag kl 11:25.
Sambon hjälper sin vänina och f d klasskamrat från Lessebo, att reda ut publicering på communitysajten, Stay Friends. Det är inte helt begripligt, men ändå inte så komplicerat att man behöver vara kvantfysiker för att reda ut det. Däremot har jag ytterligt svårt att hantera facebook.com vilket en del av er säkert redan noterat. Avsaknaden av korrekta svar eller återkoppling på mina facebook-kontakters förfrågningar handlar enbart om min begränsade förmåga. Sedan anser jag att just den webbplatsen inte är publicerad med användarvänlighet som primär nöjdhetsfaktor. Eller så beror det helt å fullt på min oförmåga. Enkelhet och överskådlighet är två viktiga faktorer för mitt surfande på communities.
*****
Min bärbara hyrdator gav upp förra veckan. Den har tydligen tappat bort en startfil som inebär att jag inte kommer till Windows inloggningssida. Eftersom jag hyr datorn kan jag ine lämna iväg den för reparation till hjälpsamma och kompetenta personer i min omgivning, utan får istället överlåta supporten till företaget som hyr ut arbetsgivarens hem-pc. Under fyra dagar fick datorn arbeta med en "product recovery" för att återställa funktionen, men systemet signalerade att det fanns icke återställbara filer i datorn. Nu blir det till att anlita supporten och med 98 % säkerhet går allt mitt hittills upparbetade material förlorat vid kommande ominstallation. Visserligen har jag sparat ner en hel del på min externa hårddisk, men det är ändå tillräckligt med filer som går förlorade. Buu-huu-huu :(
*****
Såg en intervju på TV4:s morgonsändning. Finans- och bankmannen
Jacob Palmstierna intervjuades eftersom han nyligen givit ut sina memoarer i bokform. Jag lyssnade på hans svar och berättelse och fångades av hans stadiga blick och skarpa intellekt. Det blev inte sämre av att han intervjuades av
Lasse Bengtsson. Tillsammans med SVT:s
Marianne Rundström är han landets absolut bästa programledare och intervjuare. Ingen av dem är hårdnackade skjutjärnsjournalister men de har en förmåga att få de personer de intervuar att ge sina kommentarer, både inom känsliga ämnesområden och på direkt kritiska frågor.
Lasse Bengtsson och Marianne Rundström.
*****
Hösten har sina fördelar. Med alla kulörer på träden erbjuder årstiden en mer mångsidig bild av vår natur och landskapsbild. Visst är det så att pinande vind och piskande regn inte innebär
någon större glädje, men nu i veckan har vi haft dagar som gör att hösten kan överträffa många andra säsongsspecifika upplevelser. Tycker jag i alla fall.
*****
Träffade brodern till en fotbollstränare på elitnivå på stormarknaden. Han vittnade om att brorsan är på väg att packa och ge upp tränarrollen i nuvarande klubb, p g a uteblivna framgångar och hårt tryck från omgivningen. Att tränaren förra året blev utsedd till årets man i just den staden där laget hör hemma är ingen garanti för hemmapublikens framtida gunst. Brodern uppgav också att det just nu inte går att prata fotboll med tränarbrorsan. Det är helt enkelt för plågsamt. Jag kan tänka mig att personer inom finansmarknaden haft samma obehag den senaste tiden, och jag är glad för att inte befinna mig i en sån utsatt position. Pengar är ändå inte allt.
*****
Lördag eftermiddag kl 17:30.
Sambon övertalade mig - utan större insats - att följa med till stranden för en uppfiskande promenad. Hade precis sett domaren blåsa av för halvtid mellan Kalmar och IFK Göteborg och kände mig ganska rastlös. Vi tog på oss varma kläder samt regnkläder och åkte iväg. När vi kom ner till stranden i Frösakull upptäckte jag strykan i den vinande vinden och det ihärdiga regnet som piskade mot den uppfällda luvan. Vi gick nån kilometer i den våta stranden och kämpade mot sidvinden. På varsitt ställe utmed promenaden satt två sjöfåglar som verkade helt slutkörda av vindens krafter och de stod respektive låg i den kalla och våta sanden, oförmögna att röra sig. Jag höll på att trampa på en när jag misstog den för en svart och trasslig tångruska. Efter två smidiga (?) hopp över breda bäckfåror kom vi så tilbaka till bilen och tog oss hem igen.
Därhemma väntade huskatten utanför entrédörren på att stolt få visa matte vad duktig han varit som fångat en mus. Matte reagerade som väntat oväntat och bannade kattstackarn medans hon samtidigt fick honom att släppa bytet som föll livlöst till marken. Mina tankar gick till de två sjöfåglarna på stranden och deras öde i den kalla oktobervinden.
*****
Söndag förmiddag kl 9:25
Satt med morgonkaffet i soffan och kollade på TV4 Nyhetsmorgon. Författaren, poeten och italiensk-fotboll-kännaren, Marcus Birro, berättade om hans och partner Jonnas förluster av barn - dubbla dessutom. De har förlorat två barn i samband med födsel. Det är nästan ofattbart tufft att härda ut, tänker jag. Paret hanterar detta genom den nyutgivna boken, Svarta vykort, och via sina bloggar. De väntar nu barn för tredje gången och Birro medgav i tv-intervjun, att det inte precis är lycklig förväntan som omgärdar graviditeten. Mer skräck. Jag kan sympatisera med det.
/T:sson
Lasse Bengtsson och Marianne Rundström.
*****
Hösten har sina fördelar. Med alla kulörer på träden erbjuder årstiden en mer mångsidig bild av vår natur och landskapsbild. Visst är det så att pinande vind och piskande regn inte innebär
någon större glädje, men nu i veckan har vi haft dagar som gör att hösten kan överträffa många andra säsongsspecifika upplevelser. Tycker jag i alla fall.
*****
Träffade brodern till en fotbollstränare på elitnivå på stormarknaden. Han vittnade om att brorsan är på väg att packa och ge upp tränarrollen i nuvarande klubb, p g a uteblivna framgångar och hårt tryck från omgivningen. Att tränaren förra året blev utsedd till årets man i just den staden där laget hör hemma är ingen garanti för hemmapublikens framtida gunst. Brodern uppgav också att det just nu inte går att prata fotboll med tränarbrorsan. Det är helt enkelt för plågsamt. Jag kan tänka mig att personer inom finansmarknaden haft samma obehag den senaste tiden, och jag är glad för att inte befinna mig i en sån utsatt position. Pengar är ändå inte allt.
*****
Lördag eftermiddag kl 17:30.
Sambon övertalade mig - utan större insats - att följa med till stranden för en uppfiskande promenad. Hade precis sett domaren blåsa av för halvtid mellan Kalmar och IFK Göteborg och kände mig ganska rastlös. Vi tog på oss varma kläder samt regnkläder och åkte iväg. När vi kom ner till stranden i Frösakull upptäckte jag strykan i den vinande vinden och det ihärdiga regnet som piskade mot den uppfällda luvan. Vi gick nån kilometer i den våta stranden och kämpade mot sidvinden. På varsitt ställe utmed promenaden satt två sjöfåglar som verkade helt slutkörda av vindens krafter och de stod respektive låg i den kalla och våta sanden, oförmögna att röra sig. Jag höll på att trampa på en när jag misstog den för en svart och trasslig tångruska. Efter två smidiga (?) hopp över breda bäckfåror kom vi så tilbaka till bilen och tog oss hem igen.
Därhemma väntade huskatten utanför entrédörren på att stolt få visa matte vad duktig han varit som fångat en mus. Matte reagerade som väntat oväntat och bannade kattstackarn medans hon samtidigt fick honom att släppa bytet som föll livlöst till marken. Mina tankar gick till de två sjöfåglarna på stranden och deras öde i den kalla oktobervinden.
*****
Söndag förmiddag kl 9:25
Satt med morgonkaffet i soffan och kollade på TV4 Nyhetsmorgon. Författaren, poeten och italiensk-fotboll-kännaren, Marcus Birro, berättade om hans och partner Jonnas förluster av barn - dubbla dessutom. De har förlorat två barn i samband med födsel. Det är nästan ofattbart tufft att härda ut, tänker jag. Paret hanterar detta genom den nyutgivna boken, Svarta vykort, och via sina bloggar. De väntar nu barn för tredje gången och Birro medgav i tv-intervjun, att det inte precis är lycklig förväntan som omgärdar graviditeten. Mer skräck. Jag kan sympatisera med det.
/T:sson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar