Horisontell skidsemester.

Familjen har tillbringat sportlovsveckan i Sälenfjällen. Boende och skidvistelse i Tandådalen innebar även tillgång till intilliggande anläggning; Hundfjället. Låt mig bara konstatera en viktig sak först: en skidsemester tillbringas inte vertikalt, om nu någon trott det. Den avverkas först och främst horisontellt. Tänk efter själv. Hur stor är andelen åk utför i jämförelse med den tid som tillbringas hasandes i liftkön, för att transportera sig inom anläggningen och dessa utbud, att forsla sig mellan anläggningar och mellan anläggningen och boendet? Efter tre skidsemestrar inom loppet av fyra år har jag kommit fram till att en slik semester avverkas i horisontellt läge. ***** Mänskliga beteenden är intressanta att studera. På en skidanläggning är dom många. En märkbart irriterad mamma fick plötsligt ett utbrott av ilska mot sin på snön sittande 6-årige son. Anledningen var givetvis att hon redan var i obalans men när det gick upp för henne att sonen lämnat sin snowboard utan uppsyn hela 60 meter bort, brast det för modern och med höjda armar slängde hon med kraft sonens skidhandskar i hans famn, varefter hon skejtade iväg för att hämta brädan medans hon väste mellan tänderna. I grannanläggningen fann jag en man kring de 60 pratandes i sin mobiltelefon i skidmundering. Han stod och vägde fram å tillbaka i sina alpinpjäxor samtidigt som han utbrast i våldsamma skrattsalvor. ***** Dalmasar kan stava. Gustav Eriksson Vasa var en av dom som enligt sägnen stavade sig mellan Sälen och Mora - fast omvänt? Om dalmasar kan stava så gäller inte det värmlänningar. Strax norr om Kristinehamn fann jag en skylt som hänvisade till "korthållsbana". Det är väl inte en allt för vild gissning av man hänvisade till en korthåls golfbana, men det kan ju också vara en bana för de som vill lära sig att ha håll en kort stund. Bra vid löpträning i så fall. ***** Efter företaget Skandias skandaler och rejäla tavlor har man nu valt ett annat produktutbud. I Tandådalen serverade Skandia oss med både pankakor och dryck. Det ska dem ha bonus för! ***** I en bar mötte jag en halmstadkvartett i övre tonåren, men också en västmanländsk duo som valt att lämna hem, lägenhet och jobb (olovandes) för att tillbringa några dagar i Sälen. De hade dock inga planer på att åka skidor utan var bara där för att festa. De hade löst login på enklast möjliga sätt, nämligen i en Ford Sierra. De var nog väldigt törstiga för de fyllde hela tiden på sina glas ur en apelsinjuiceförpackning. En ur halmstadsällskapet skröt friskt över hur duktig han var på att tåla alkohol, allt under tiden som han i rask takt fyllnade till. ***** Hur ser kompetensprofilen ut på den som avgör färgmarkeringen för pisterna? Förra årets vistelse i Kläppen innebar att jag klarade en blå backe galant (nåja...). I Tandådalen var en blå backe tvärröd i svårighetsgrad vilket innebar att jag fick hålla mig till de gröna pisterna, som egentligen var blåa med utmanande branta partier. Detta stärkte inte mitt självförtroende. Läste att just i Sälen bor den tjej som har världsrekordet i speedski och det lyder på hisnande 242,59 km/h. Är det hon som svarar för svårighetsbedömningen av pisterna? ***** I Hundfjället finns en av landets absolut brantaste backar; Väggen. Namnet har förklaring i sin lutningsgrad och det var så brant, att jag inte våga titta ner på den när vi åkte jämsides med den i soffliften. I beskrivningen läser jag att det är en backe som många vill prova men många inte törs. Den backen susade våra tre tonårsgrabbar nedför under rop och skratt. De gick in i Väggen och kom ut utan synbara tecken på utbrändhet, snarare med stor belåtenhet och tuppkam. ***** Faller en, faller alla....faller jag. Mitt sköra högerknä var bristfälligt upptränat efter en förmodad uttänjning i samband med fotbollsutövande i januari. Hade dock säkrat upp mig med ett stödjande knäförband vilket visade sig lämpligt vid de få fall jag hade i backarna. På den fjärde åkdagen glömde jag dock förbandet och det var ett misstag som skulle kosta. Nedanför mig i den gröna (blåa å branta!!!) backen låg min fästmö i snön efter ett fall och jag ämnade assistera henne så att vi kunde susa vidare nedför den uppkörda pisten. "Slaget värre", skulle Stenmark ha sagt. När jag kom fram till Camilla och skulle bromsa in farten for vänstra skidan iväg utan att högerbenet hängde med, och i påföljande oundvikliga fall vred sig det redan kassa knät på ett för mig onaturligt sätt och skriandes for jag i snön. Jag fick åka skoter nedför pisten. Alltid nåt. Min horisontella skidsemester avslutades ändå vertikalt. /T:sson

Är det lönt att skicka ett bidrag?

Igår drog Melodifestivalen igång och nu är Sverige på g. Det är inte bara homosverige som stannar, 600 000 röster igår talar sitt tydliga språk. Svenskarna gillar konceptet och satsningen att ha delfinaler på flera orter runt om i landet är både smart och tilltalande. Utan att ha hört bidragen känns Häggkvist & Johnson redan som en vinnarduoi. Andreas har haft två mycket starka bidrag de senaste två åren och Carola vann ju senast. Det är bara det att det inte har nån betydelse vilket svenskt bidrag som vinner. Ni undrar kanske varför? ***** Det finns en tydlig trend i den europeiska schlagercirkusen; östländerna dominerar. Visst ska hela Europa (varför är då Israel med?) få möjlighet att få ut sin musikkultur för de breda lyssnargrupperna och visst ska dessa länder få möjlighet att vinna. Men det är något läskigt som pågår sedan det nya milleniets intåg och det handlar givetvis om business. Fundera gärna på den här statistiken när det gäller vinnarland i Eurovision Song Contest:

• mellan 2001 och 2007 vann Estland, Lettland, Turkiet, Ukraina, Grekland, Finland och Serbien.
• mellan 1990 och 1997 var det Italien, Sverige, Irland, Norge och Storbritannien.

Ett land som drabbats av det "nya Schlagereuropa" är ett av världens största musikländer, Storbritannien. De försöker och försöker men lyckats väldigt sällan. Egentligen borde den brittiska ön dominera den här tävlingen, men från det att 2000-talet inleddes kommer de bara längre ifrån en seger. Östländerna trycker in sina grannländer framför de gamla schlagerländerna. En intressant sak är att samtliga vinnarlåter sedan 2000 sjungits på engelska, med undantag för 2007 och det serbiska vinnarbidraget, "Molitva". Ett annat land som lider av östvärldens schlagerdominans är vårt eget. År 2002 vann Afro-Dite den svenska melodifestivalen med starka, "Never let it go", i konkurrens med bl a Mendez, "Adrenalina". I finalen i Estland var det tvärstopp och trion med svenska - men mörkhyade - tjejer kände sig motarbetade och borttröstade. Nu ska jag inte leverera fördomar om halva Europa, men min uppfattning om östländer är att de inte är överdrivet imponerade av den svarta befolkningen i världen. Afro-Dite hade inte en chans i Estland. Vi kunde lika bra ha skickat Brandsta City Släckers. Så med stöd av utvecklingen av den europeiska schlagertävlingen under 2000-talet så är det väl frågan om det är lönt att skicka ett svenskt bidrag til Serbien. Vi kan väl låta Christer Viking representera oss med "I love Europe". Den har tillräckligt mycket publikfrieri. Eller ännu hellre, skicka Kristian Luuk, har är ju av estnisk börd. /T:sson

Miss i pisten.

Terroristerna i Irak har tagit till nya grepp för att knyta terrorns snara kring folket i Bagdad. I helgen fick en stor mängd människor sätta livet till i ett självmordsattentat som enligt medierna utfördes av två intet ont anande, förståndshandikappade flickor. Kan människosläktet sjunka mycket längre ner i skammens dy? Det här var en bottenkänning. Är det så att det är slut på lagren av frivilliga unga män, de som var villiga att dö för kampen mot Satan, och de som trodde på terroristernas locktoner om en tillvaro i paradiset? Ska man nu istället lura oskyldiga unga människor i döden, barn som inte ens förstår vad de ska göra? 15 kilo sprängmedel i ryggsäckarna på två unga ovetande flickor i Irak sätter ett tragiskt CV på mänskligheten. ***** Det pågår ett bandy-VM i Moskva. Och? Är det nån mening med att arrangera ett världsmästerskap med sex deltagande länder?! Och ska vi vara ärliga består världen bara av tre bandynationer, och resten är bara B-nationer. För några år sedan var det fler lag som deltog i VM, men då var det nationer som Ungern och USA. Gissa varför de inte är med längre? Näh, det känns inte särskilt intressant med bandy-VM, inte ens om Sverige lyckas besegra hemmanationen Ryssland i finalen. Sverige drämde till Norge med 17-3 i gruppspelet, och det kan räcka för min del. När det gäller sportsligt intresse rekommenderar jag söndagsnattens final i Superbowl mellan New York Giants och New England. Den lär ses av 150 miljoner. ***** Sveriges Television följer inte bara bandy-VM på plats, de har en ambitiös bevakning på den alpina världscupen också. SVT bör dock fundera på hur man löser behovet av bildproducent och produktionsledning. På lördagsförmiddagen skulle man sända från Val d´Isére, men pga väderleken blev tävlingen inställd. I normala fall lägger man väl ut ett annat program i sändningen, men varje gång jag zappade och kom tillbaka till sändningen i SVT 1 fick jag se rörliga bilder på en pistmaskin som åkte runt och pistade störtloppsbacken. Trodde först att det var en engångshändelse, men när jag zappade dit igen var det pismaskinsbilder igen...fast nu med bakgrundsmusik. Så skulle det hålla på i 50 minuter till nästa direktsändning skulle börja. Snälla SVT´s produktionsledning, har ni inget arkivmaterial att sända ut när en direktsändning går om intet? Det här var en riktig miss i pisten! /T:sson

Svensk biståndspolitik skjuter sig i foten.

Lördagseftermiddagen tillbringades i goda vänners lag med stryktipsbryderier, bevakning av tv-sänd FA-cupmatch och tillhörande pubvistelse. Så här bekvämt kan livet te sig, trots en mycket blåsig januarilördag 2008. Det ägnades ängsliga blickar åt tipsradens framgång och en del resplaner smiddes. Så kul kan äldre pojkar faktiskt ha tillsammans. ***** Sveiges biståndspolitk ska var human och rättfärdig och därför har biståndsminister Gunilla carlsson bestämt sig för att avskriva Liberias skuld på 200 mnkr. Det är ju hedervärt...förutom en liten men ack så betydande detalj; skulden gäller krigsmaterial och sådant får inte skuldavskrivas enligt internationella biståndsregler. För 20 år sen sålde Karlskronavarvet tre kustbevakningsfartyg till Liberia, men man valde att inte rubricera affären som krigsmateriel eftersom fartygen inte var vapenbestyckade. Yeah, right. Eftersom Liberias aldrig kunnat betala för leveransen, fick Karlskronavarvet ersättning från exportnämnden. Nu vet jag inte om exportnämndens tillgångar är skattebetalarnas - hoppas verkligen inte det - men oavsett vilket luktar det unket även om den här vapenaffären. Frågan är om vårt fosterland verkligen kan göra vapenaffärer. Det finns många exemple som tyder på det motsatta. Biståndsminister tycker att det är värt att trotsa internationella biståndsregler och avskriva Liberias skuld, även om det avser krigsmateriel. – Det är moraliskt rätt att skriva av den här skulden för liberianernas skull och också för det svenska anseendet skulle jag vilja säga, säger Gunilla Carlsson. Jag är inte säker på att Svenska Freds, Amnesty eller det ens det svenska folket stödjer hennes uttalande. Och som sagt, jag har ingen kunskap i hur dessa vapenaffärer går till och om vi skattebetalare på något sätt drabbas ekonomiskt. Är det dock så, att om ett företag kan casha in intäkt för sålda varor till ett annat land, å vi sen ska kvittskriva mottagarlandets skuld med våra skattepengar, ja då tycker jag att aktuell regering behöver en kurs i företagsekonomi. Passa på att ge biståndsministern en kurs i etik och moral när de ändå håller på. Och för all del, ge henne vård också, för jag tror hon har skjutit sig i foten. /T:sson

Likgiltighet i januari.

Sakta kryper den på mig, inunder skinnet - subcutant eller percutant. Välj själv bland dessa två penetrationsnivåer i hudlagren. Det är sällan det händer men nån gång ska väl vara den första. Jag har inget att skriva om! Inga uppslag, inget debattinlägg, inget att filosofera kring. Jag är varken glad, irriterad eller förbannad. Det är januari och ingen snö. Det ska vara vinter nu och kallt. Det är ingetdera. Är det kanske därför min skrivlusta har ebbat ut? Januari är kanske en dålig månad för skribenter och bloggare. Hur har författarna det, när skriver de som mest produktivt? Det är tomt i huvet. ***** Det är tomt här hemma med. Sambon tillbringar fem kursdagar i Köpenhamn med massage, mer massage och ännu mer massage på programmet. Hoppas hon är sugen på att träna när hon kommer hem. Hennes frånvaro innebär att jag är både pappa å styvpappa/låtsaspappa och under sena helgtimmar har jag varit TIB (tonårstaxi i beredskap). Oroskänslan vill inte lämna medvetandet förrän alla är i sina egna sängar. Det är faktiskt påfrestande och jag börjar bli mer och mer övertygad om att oroskänslan om ens barn aldrig kommer att försvinna helt. ***** Efter fem tv-program med mer eller mindre lysande stjärnor på skånska slott blir jag allt mer sugen på en helgvistelse i slotts- eller herrgårdsliknande miljö. Hade varit kul att hyra en fräsig bil och tillbringa en helg på ett slott. Skulle det sen spöka där så har jag ju fästmön med mig. Hon brukar säga till när vi har "någon" hos oss här hemma, men det är bara hon som märker av närvaron. Och så katten såklart. /T:sson

Säg inte emot motsägelser.

Det är lyx att få duscha i vår nya dusch/wc. Inget snack om saken. Historien som beskrevs i förra bloggen har dock inte fått sitt slut än. Frågan har nu blivit ett försäkringsärende å vi har inte sett röken av entreprenören under hela veckan. Det återstår nämligen några smärre insatser. Igår satte jag omsorgsfullt upp två av de dörrar som blev förstörda vid monteringen av duschväggarna. En dörr saknades givetvis i ersättningsleveransen. Vi börjar bli vana. ***** Motsägelser är ganska intressanta. Vi använder uttryck i vardagen som får mig att fundera på hur de kom till och vad som får dom att fortleva. "Fruktansvärt bra" är ett uttryck som används flitigt, men om inte det är en motsägelse, så vet jag inte vad. Idag på morgonen såg jag den nya svenska pojkgruppen, E.M.D. De fick frågan om att de gör covers när de har möjlighet att producera eget material. Speciellt med tanke på att alla i trion medverkat i Idol å där fick de sjunga covers i parti och minut. Då säger fagre Erik (E:et) att de ska göra eget material på fullängds-CD:n som kommer. För att verkligen förstärka för det svenska folket att de ska ha eget sångmaterial istället för covers sa han: "Det blir det absolut förhoppningsvis...". ***** Det är nu drygt en vecka sen jag fick bekanta mig med en av fotbollsspelarens mardrömmar. I det lättjefulla lekandet med boll med Hösäckarna skulle jag efter 20 minuters spel på konstgräset göra en dragning av mot en i min rygg uppvaktande motståndare. Jag fintade pass inåt mitten (det är dödsstraff på sånt i fotboll) men drog istället bollen med vänsterfoten samtidig som jag fullföljde vändningen med kroppen åt samma håll i 180 grader. Jag var gott och väl förbi motspelaren när jag fick en omedelbar känsla av att inte längre ha nån styrsel i högerbenet. Fotbollsskons dobbar satt kvar i gräset och därmed även mitt ben, och jag stöp som en oxe. Det knäppte till i knät - flera hörde det - och där låg jag. Märkligt nog kände jag ingen smärta å det var väl ett tecken på att det inte var korsbandet som gått. Det var ändå oehagligt så det räckte. Nu en dryg vecka efteråt har min rehab funkat hyggligt och nu har jag på f d idrottares kloka inrådan börjat träna upp muskulaturen i knät. Det stundar nämligen skidsemester om några veckor å då vill jag vara fit. /T:sson

Strul i drömkåken.

Mitt i perioden för den karga vintern går tankarna allt mer till den kommande fotbollssäsongen. Visserligen har jag slutat hoppas på biljett till sommarens alp-EM, men det finns ju en ståplats på Örjans vall att se fram emot. Har redan börjar grovplanera för kommande Gåbbaträffar, avsedd för en samling grånande män som gillar fotboll i allmänhet och HBK i synnerhet. ***** Apropå HBK såg jag att mv Mankku Bahne gått å gift sig i finska Åbo och jag spanade också in mv-kollegan Conny i en affär där han intresserat tittade på stickade mössor. Det lär väl bli kallt om öronen på avbytarbänken nu när även M Sahlman är tillbaka i klubben. ***** Tack för hälsningen, F Ljungberg, som du skickade via sonen när du var i stan senast! Hoppas du har det bra du med. ***** I onsdags skulle sista prylen på plats i det sedan vka 47 pågående helrenoveringsprojektet av wc/dusch i husets entréplan. Entreprenörens utsände skulle bara sätta duschhörnan på plats och sen göra några smärre kompletterande insatser och därefter skulle det vara klart. Jag höll på att borsta tänderna när det hände. Ett fruktansvärt kras- och brakljud fyllde husets innandömen och det första jag tänkte var att det var spegeln som rasat. Om man har sett en busskur där glaset rasat så vet man hur ofantligt många små glasbitar det blir av specialhärdat glas. Det var den synen som mötte oss när vi såg vårt wc efter det att duschväggen formligen exploderat i hantverkarens händer. Inte nog med det. De nyinköpta och monterade badrumsmöblerna hade fått tydliga splitterskador. Efter en snabb och rådig insats ordnade vi fram en ny duschhörna och beställde nya skåpsdörrar. Igår kom duschhörnan på plats och nu var vårt wc med dusch äntligen klart att tas i bruk på riktigt. Men jag hade glömt en sak, fästmöns (med rätta) kritiska slutbesiktning. Igår kväll upptäcktes sprickor och rispor i porslinsvasken vilken är faststatt i bänkskivan med en sättlimsliknande substans. Ska vasken bytas måste både vask och bänkskiva bort. Så när det gäller vårt projekt att helrenovera vår wc/dusch, har jag bara en sak att säga: To be continueed. /T:sson