Sparkdräkt nylanserar Teletubbies?

Råsunda, norra ståplatsläktaren,
där det faktiskt finns stolar att sitta på,
men alla står ändå.

Det var mycket "Heja Sverige" den här veckan. I måndags var det ju 6 juni och därmed vår nationaldag. I tisdags kväll stod jag och kamrat Jimmy i ett gult och blått folkhav på Råsundas norra ståplatsläktare och såg Sverige daska till finskpojkarna i ett Stockholm skrudat i sommarkväll. Det blev en snabbvisit med tågresa i tisdags och hemfärd på samma sätt dagen därpå. Riktigt fyndigt var det också, både boendet och tågresorna och Jimmy hade fixat allt. Till och med matchbiljetterna. Fanx.

*****
Morfar har nu flyttat in i en efterlängtad lägenhet på ett äldreboende i Falkenberg. Grattis och lycka till!

*****
Karin har nu gått färdigt två av sina tre år på musikprogrammet på Sturegymnasiet och Victor gick färdigt sin Yrkesvux-utbildning i veckan. GRATTIS till det. Nu väntar närmast lärlingsjobb på Golv & Kakelcenter och jag håller tummarna för att det går lika bra som hittills. Tyvärr finns ingen händighet hos mig som pappa att ärva för Victor, så det praktiska handlaget har nog farfar Gunnar (+ 2008) stått för. Och det räcker långt i så fall.

*****

Teletubbieplagg tar över modevärlden
Det är fascinerande. Den senaste veckan har två av mina kontakter på Facebook publicerat bilder på sig iförda ett plagg kallat Onepiece. En sparkdräkt med huva som även verkar gå under namnet ziperall. Jag undrar varför det här plagget lanseras just nu när högsommaren är i antågande. Jag undrar också varför Onepiece är bra att ha på sig. I mina ögon ser det ut som en nylansering av Teletubbies.

Det var länge sedan jag såg ett sånt märkligt plagg göra entré i konfektionsbranschen och jag vet inte riktigt vad jag ska jämföra med. Luffarkängan (går inte ens att googla på) på 70-talet var ju för all del ett bekvämt skodon som bars av alla ungar på högstadiet, och den midjekorta och axelbreda servitörjackan var ju också en höjdare under en kort tid på 80-talet. Men ett sånt här extremt annorlunda plagg som ziperall har vi kanske aldrig sett...jo, kanske när jag tänker efter...snickarbyxan. 

*****
Kan vi aldrig bestämma oss för något i det här landet?! Här härskar koncensus,  överprövningar och märkliga halvmesyrer till lösningar. Den 6 juni är det "Sveriges nationaldag" eller "Svenska flaggans dag". Varför finns det två alternativ? Det är Sveriges nationaldag. Det räcker väl? Vårt landslag i hockey kallar sig fortfarande Tre Kronor, men i alla mästerskap tituleras laget som Sweden. Skippa det jäkla Tre Kronor-tramset nu! Vi är Sverige, det är en identitet som håller länge och väl.

*****

Bloggaren på Östra lekskolan.

Plötsligt fick jag minnesbilder från mina barndoms år i Halmstads östra stadsdelar. Efter lekskola och skola samt på somrarna när föräldrarna  jobbade var jag hänvisad till omsorgen hos någon av de anlitade dagmammorna kring Hertig Knutsgatan. De var snälla alla jag var hos, i alla fall vad jag kan minnas. Man skulle väl ha kommit ihåg motsatsen. Gullan var bäst.

Ett av de tydligaste minnena från tiden som 6-8-åring, förutom när jag slog ut båda mina framtänder med något åts mellanrum, var när kommunens parkförvaltning öppnade leksaksboden för sommarsäsongen inför ögonen på oss ivriga ungar. Boden stod på lekplatsen vid Bielkegatan där det fanns sandlåda, gungor och en stor gräsyta. Inuti boden fanns alla de leksaker vi traktade efter och jag minns särskilt grävskoporna som man tryckte ner i sanden i sandlådan och sedan sysselsatte sig i timmar med. Om man fick ha den i fred. Jag tror att parkgubbarna kom tillbaka på eftermiddagens och låste in alla grejorna igen. Morgonen därpå var vi där igen och väntade.

*****
Hur fan(a) gick det här till?!
Det är intressant med symboler och varumärken och landskapsflaggor är bra exempel på detta, tycker jag. Gutarna har sin flagga, jämtarna har sin och skåningarnas flagga är väl också bekant för allmänheten. Vårt fagra landskap Halland har ju en flagga som nylanserades för ganska länge sedan och den finns nu på många fastigheters fasader och på andra platser. Men när jag nyligen satt och betraktade "vår" fana fick jag se hur märkligt den är gestaltad, särskilt tänker jag då på det avbildade lejonet. I djurets skrevliknande position finns något som skulle kunna liknas vid en manslem. Det var ju en ytterst märkligt och jag har aldrig lagt märke till det tidigare, men än underligare blev det när jag sedan såg att klorna var rödmålade. Den kombon förbryllar mig något.

*****
När vår lilla familj bestående av mig och mina föräldrar flyttade till Hemmansvägen 1970, fick den unge bloggaren en nyckel att hänga runt halsen så jag skulle komma in i lägenheten efter skolan. Båda föräldrarna jobbade ju vanligtvis även på den tiden som bekant. Jag hade en promenad på några kilometer hem, men de flesta gångerna tog jag bussen. Ofta gick jag först in i kiosken vid "Tempo Öster" för att köpa fotbolls- och hockeybilder som jag sedan omsorgsfullt klistrade in i mina album.
På vår gård fanns det rejält med ungar och de första av de fyra år vi bodde där var riktigt roliga med massor av lek och upptåg. Och en del hångel med tjejer också. Vår lägenhet fanns högst upp på tredje våning och mitt rum vette in mot gården. I huset mitt över bodde Lasse, Åsa, Yvonne, Lars-Göran och hans bror och Annika och hennes syster (det låter ju som Bullerbyn). Åsa, Yvonne och jag hade ett gott öga till varandra och tillsammans med Lasse umgicks vi fyra under många sommarkvällar de åren. Efter bara ett par år började allt fler att flytta från gården och därefter började våra föräldrar köpa sina första villor. Det gjorde vår lilla familj också och 1974 bar det av till ett nytt hus på Vallås och där började mina tonår och så småningom entrén till vuxenlivet.

*****

Varför finns det skyltar med mötesplats och varför heter det så? Jag har aldrig mött någon där det finns en sån skylt.


*****
Jodå, det går utmärkt att göra egen sushi och sashimi. Lite mer träning och fingerfärdighet kan ju inte skada, men resultatet blev ändå bra.


*****

Finnar och svenskar utanför Råsunda innan EM-kvalmatchen.