Är det lönt att skicka ett bidrag?

Igår drog Melodifestivalen igång och nu är Sverige på g. Det är inte bara homosverige som stannar, 600 000 röster igår talar sitt tydliga språk. Svenskarna gillar konceptet och satsningen att ha delfinaler på flera orter runt om i landet är både smart och tilltalande. Utan att ha hört bidragen känns Häggkvist & Johnson redan som en vinnarduoi. Andreas har haft två mycket starka bidrag de senaste två åren och Carola vann ju senast. Det är bara det att det inte har nån betydelse vilket svenskt bidrag som vinner. Ni undrar kanske varför? ***** Det finns en tydlig trend i den europeiska schlagercirkusen; östländerna dominerar. Visst ska hela Europa (varför är då Israel med?) få möjlighet att få ut sin musikkultur för de breda lyssnargrupperna och visst ska dessa länder få möjlighet att vinna. Men det är något läskigt som pågår sedan det nya milleniets intåg och det handlar givetvis om business. Fundera gärna på den här statistiken när det gäller vinnarland i Eurovision Song Contest:

• mellan 2001 och 2007 vann Estland, Lettland, Turkiet, Ukraina, Grekland, Finland och Serbien.
• mellan 1990 och 1997 var det Italien, Sverige, Irland, Norge och Storbritannien.

Ett land som drabbats av det "nya Schlagereuropa" är ett av världens största musikländer, Storbritannien. De försöker och försöker men lyckats väldigt sällan. Egentligen borde den brittiska ön dominera den här tävlingen, men från det att 2000-talet inleddes kommer de bara längre ifrån en seger. Östländerna trycker in sina grannländer framför de gamla schlagerländerna. En intressant sak är att samtliga vinnarlåter sedan 2000 sjungits på engelska, med undantag för 2007 och det serbiska vinnarbidraget, "Molitva". Ett annat land som lider av östvärldens schlagerdominans är vårt eget. År 2002 vann Afro-Dite den svenska melodifestivalen med starka, "Never let it go", i konkurrens med bl a Mendez, "Adrenalina". I finalen i Estland var det tvärstopp och trion med svenska - men mörkhyade - tjejer kände sig motarbetade och borttröstade. Nu ska jag inte leverera fördomar om halva Europa, men min uppfattning om östländer är att de inte är överdrivet imponerade av den svarta befolkningen i världen. Afro-Dite hade inte en chans i Estland. Vi kunde lika bra ha skickat Brandsta City Släckers. Så med stöd av utvecklingen av den europeiska schlagertävlingen under 2000-talet så är det väl frågan om det är lönt att skicka ett svenskt bidrag til Serbien. Vi kan väl låta Christer Viking representera oss med "I love Europe". Den har tillräckligt mycket publikfrieri. Eller ännu hellre, skicka Kristian Luuk, har är ju av estnisk börd. /T:sson