21 september 2008

Vad rör sig i en dansk skalle?

Tips! Delta gärna i mini-enkäten här till höger. Jag kommer att uppdatera webbplatsen med nya efterhand. ***** Vägverket vill att jag ska förnya mitt körkort. Åkte därför ut till stormarknaden för att ta foto i en fotomaskin. Det var ett par före mig så jag passade på att växla pengar i närliggande butik. Paret före mig var +50 och det var kvinnan som skulle fotografera sig. Mannen stod hela tiden precis utanför draperiet i fotoburen. Under tiden som jag väntade på min tur hörde jag ett högljutt utfall från fotoboden. Det var kvinnan som röt åt sin man (tror att han var det). Mannen reagerade inte nämnvärt utan mumlade nåt om att det står i anvisningarna att hon ska sitta med ansiktet rakt mot kameralinsen. Kvinnan fortsatte med förberedelserna men snart var mannen framme med huvet i draperiet. - Men låt mig va! vrålade kvinnan. Vid det här laget kunde jag inte släppa intresset från fotobodsparet. Det är ju inte ofta man hör såna högljudda gräl på offentliga platser, om personerna nu inte tillhör den mer olycksaliga kretsen av medborgare.
Jag såg mannen cirkla runt fotoboden som en uggla väntande på sitt rov. Till slut lommade han sakta åter fram mot draperiet och viskade nåt till kvinnan. Genmälet kom reptilsnabbt och det här vrålet var högre än tidigare och mannen ryggade tydligt samtidigt som han log generat och mumlade för sig själv igen. När kvinnan kom ut för att vänta på att fotokartan skulle levereras i ett fack på utsidan, gick mannen fram och poängterade nåt om vad som står på anvisningarna. Kvinnan svarade inte, tog sina kort, studerade dem snabbt och sen gick båda iväg tillsammans. Tänkte att mannen kanske är en person som tigger om att få åthutningar och kanske rent av tar en smäll för att tillfredsställa den sidan. Kanske är han van vid det från barndomen eller tidigare förhållanden. Jag suckade med ett snett leende och gick in i fotoboden.
*****
Vad kallas en korsning mellan en afrikansk ko och en europeisk? Muuulatt.
*****
I måndags tog jag cykeln för att i samkväm med kamrater se på allsvensk fotboll (skulle det föreställa i alla fall). Vid viadukten på väg till närliggande stadsdel låg en cykel slängd i gräset och vid foten av slänten satt en skäggig man med en Hemköps-kasse mellan fötterna. Det såg inte ut som om han kört omkull. Snarare fick jag vibbar som förtäljde att han antingen var en olycklig sort och/eller törstig. Kanske skulle han dra i sig en öl innan han körde hem. Var han tvungen att smyga med drickandet för dem därhemma? Jag susade förbi mannen genom viadukten under tiden som tankarna virvlade.
*****
Pratade i telefon med en tjej som efter några års funderande är på väg att träda in i kloster. Visste inte att katolska kloster ger möjlighet till både tv och radio. Dagstidning och godis finns också. Det visade sig att tv:n används som informationskanal och radion är bara på vid middagar då nunnorna lyssnar på Dagens eko för att orientera sig om vad som sker i världen. Så att de vet vad de ska ha med i sina böner. Smink och mobiltelefon får Benediktinesystrarna lämna utanför klostermurarna. Fast de har ju ständigt trådlös uppkoppling med vår herre.
*****
Våra danskar vänner från Roskilde har firat weekend hos oss. Det är slående hur lika vi är på många områden. Preben följde med på stand up föreställningen på Halmstad teater. Han trivdes och förstod det mesta av det som artisterna skämtade om. Bland annat var de mycket inne olikheter mellan stockholmare, skåningar, göteborgare och norrlänningar. När någon av dessa kategorier togs upp kom frågan till publiken om någon var något av dessa. En av artisterna tog otippat upp jämförelse med danskarna. Det var kurden Sorin som berättade att han blivit magsjuk när han var i Köpenhamn. Han var så dålig att han fick ställa sig bredbent och kräkas. Då var det en förbipasserande dansk som sa: - Sa du nåt till mig? Preben skrattade. Men förstod han?
/T:sson

15 september 2008

En månad senare hade den varit illa ute.

Delta gärna i mini-enkäten här till höger >> ***** En ny septembervecka tog sin början. Vädret var egentligen helt okey, men redan vid 6-tiden började septemberkvällen ge kalla rysningar på ryggen. Apropå kalla rysningar: Fästmön skulle handla begagnad bil eftersom hennes egen drabbats av fel som var för dyra att reparera. Säljaren beättade att hon kommit hem en dag och funnit dottern med kompisar ute i trapphuset med unisont förfärad uppsyn. Inne i bostaden hade någon/något flyttat runt möbler och saker låg kastade på golvet. En gestalt hade setts utanför balkongdörren och brevlådeinkastet smattrade till synes av sig själv. En av bostadens datorer som tidigare varit i sparläge, var nu på som om den nyligen använts. På den andra datorn fanns ett meddelande skrivet i ett av datorns program, ett meddelande som raderades mitt framför ögonen på tjejerna. Enligt dottern hade de även hittat ett brev med samma meddelande, men det hade tjejerna kastat i ren förskräckelse. Katten var knas. En av kompisarna uppgav att hon var så rädd att hennes mamma fick komma och hämta henne. Var det då ett simpelt inbrottsförsök? Fast utan tecken på att någon brutit sig in. Hade tjejerna kommit på ett litet busstreck som de drev till sin spets? Om inte, vad var det då som hänt i bostaden? Jag vet dock att en granne nyligen hade avlidit efter lång tids sjukdom. [...] ***** Vi har ett stort odlingsfält utanför husets baksida och det angränsar i sin tur till den stora Europavägen en bit bort. Härom kvällen sprang en medelstor älg på fältet, till synes vilsen och förvirrad. Plötsligt sprang den parallellt med vägen, för att sedan tvärbromsa, svänga runt och fortsätta i älgtrav i motsatt riktning. Jag uppskattar att den var som närmast 300 meter bort från vår tomt. Jag vet inte om det var en fjorårskalv eller en älgko, men ganska snart var både väg, fält och älg dolda av höstmörkret. Det är oktober först i nästa månad. Det ska den här älgen vara glad för. ***** Mer på djurtemat blev det i tisdags när jag körde till Vessigebro. Efter att ha korsat vägen som går till Falkenberg och Torup fick jag span på fyra hästar i en stor hage. De var i olika färger, två bruna, en svart och en vit. Men de hade en gemensam nämnare: De stod alla jämte varandra, med samma avstånd mellan sig och med huvudena riktade åt samma håll. Gör hästar så? ***** Det är dax nu helt enkelt. Inspirerad av kompisen Jimmy och min påtagliga rondör ska midjemått och vikt justeras på i mina ögon mer önskvärt och hälsosamt sätt. Med rätt kost och träning börjar nu resan. Det är riskabelt att sticka ut hakan och göra utfästelser som man själv måste infria. Jag tänker följa Viktväktarnas gamla paroll: "Ät som en höna, skit som en elefant". Tänker lansera en egen kampanjikon som mål och värdemätare på utvecklingen: 34". /T:sson

7 september 2008

Med vånda lastar jag in grenar som sölar ner bilen.

Kan den här bilden ge en förklaring på varför relationen mellan man och kvinna kan vara något komplicerad emellanåt? ***** Söndag förmiddag (föregående). Efter det vanliga timslånga frukosten framför morgon-teven tittade jag ut genom det runda fönstret. Löven på grannens högresta björk börjar gulna. Det regnade ganska ordentligt. Det skulle vara uppehåll enligt TV4-vädret. ***** När jag hör de gamla låtarna från sent 70-tal och tidigt 80-tal får jag behagliga rysningar. Minnesbilder tänds upp och jag ser mig själv i mitt tonårsrum på Vallås där jag oftast satt vid mitt fulbruna skrivbord med tillhörande hurts uppsatt på väggmonterade konsoller. Vid sidan av mina skolböcker och läxor hade jag min kompaktstereo, inköpt på Broddmans, med skivspelare och kassettspelare i ett. Touchknapparna lyste svagt röda i mörkret när klockan som oftast drog sig mot midnatt. Jag lyssnade på Clash, Skids, Buzzcocks, 999, Generation X och Sham 69. Hårda band för en hård kille i övre tonåren. Och mitt i allt detta brus av punk- och new wave-låtar, inte sällan inspirerade av ett kallt, intolerant och thatcherskt England, var jag ändå så uppenbart uppslukad av önskan att hitta en (söt) tjej och kela med. Hårdare än så var jag ändå inte. ***** Körde fästmön till hennes jobb och när jag var hemma igen började jag lasta in grenar och annat avfall som var frukten av förra helgens tunga trädgårdsarbete. Orkade inte köra och hyra släp, så jag fick finna mig i att slänga in de blöta grenverken i bilen. Det gjorde jag med rynkad panna och utan förtjusning eftersom jag är noga med att bilens interiör ska vara ren och fräsch. På vägen till soptipppen tänkte jag redan på att jag skulle dammsuga bilen när jag kom hem igen. Vi passar grannarnas katt (inte de med björken) eftersom de hade åkt till Turkiet. Ropade snabbt på Stina innan jag tog itu med bilen. Den katten är ett mysterium och dyker upp utan förvarning, som en vålnad. ***** Min bäste och längste (i dubbel bemärkelse) vän under ungdoms- och tonåren är numera generalsekreterare för WWF. Under gymnasietiden myntade vi en obskyr benämning på vårt kamratskap. Vi gick under namnet kodbeteckningen, MSR. Jag hade det skrivet med tuschpenna på min vita sportväska, en väska amerikanska flaggan, av märket Hunt. Blixtlåset funkade inte. Beteckningen MSR stod för Mormors Sista Reglering. Jag undrar var vi fick det ifrån. Ska fråga Lasse om det vid tillfälle. **** Sham 69 var en punkgrupp som berörde. I alla fall mig. Bandets förgrundsfigur, Jimmy Pursey, satte en tydlig prägel på bandet som snabbt fick en begeistrad och stor publik. Deras texter var ofta hämtade från livet på hemorten Hersham (Surrey). På den tiden fick de nazisympatiserande och högerradikala krafterna fotfäste i ett England som präglades av arbetslöshet, fattigdom och rasmotsättningar. De faktorerna brukar hänga ihop. Både invandrare och homosexuella fick ordentligt med prygel på den tiden. Band som Tom Robinson Band och organisationen Rock Against Racism gjorde vad de kunde för att motverka de mörka krafterna. Trots att Pursey och Sham 69 öppet tog avstånd från dessa krafter bestod en stor del av deras publik av angängare till Enoch Powells National Front och andra rasister. Det blev ofta rent kaosartade spelningar och bandet tvingades sluta uppträda live. Märkligt är att bandet började sin bana med att imitera band som Bay City Rollers och Gary Glitter - en riktig högoddsare. Ännu märkligare är dock de uppgifter jag hittat om att bandet turnerat i USA och Europa de senaste två åren, däribland i Sverige. Utan Jimmy Pursey. What the f--k! /T:sson

1 september 2008

Och du vinner en målarlåda.

Snacka om att kunna vraka bland buden! Portsmouth, Aston Villa och Blackburn vill ha honom. Sampdoria, Roma och Moncao likaså. Fredrik Ljungberg gör som professor Balthazar där han spatserar runt i sin villa i Frösakull. Han funderar, och funderar och funderar. Brassestjärnan Robinho behöver inte fundera längre. Hans flytt från Real Madrid är nu ett faktum och inför den engelska pressen förkunnade han belåtet, att han fått och accepterat ett anbud från Chelsea. Den smått förvirrade brassen blev nog förvånad när han skulle träna med sina nya lagkamrater. I Manchester City. ***** Ytterligare en tv-legend lämnade nyligen jordelivet. Lennart Swahn var programledaren som skapade tv-underhållning för ett helt land under 30 år. När en av de stora nättidningarna bad läsekretsen att rösta vilket uppdrag som de minns bäst av Swahns otaliga tv-insatser, gick de flesta rösterna på programmet, Gäster med gester. Tätt efter i röstningen kom hans insats som röst åt en docka från forna DDR, John Blund. Tyvärr, får man väl tillägga. Jag minns den gälla rösten tydligt och frasen: - "Du vinner en freestyle, och du vinner en målarlåda". ***** Chefen har bestämt sig för att vi ska nyttja de halländska konferensanläggningarna i större omfattning. Det innebär mindre restid, lägre kostnad och vi främjar även regionens faciliteter. Bra tänkt. I dagens rika utbud måste man dock kolla extra noga. Chefen tyckte att vi skulle förlägga nästa konferens på Löftadalens folkhögskola som ligger i Åsa, i närheten av Frillesås. Han bad en kollega ordna med bokningsbekräftelse till Åsa folkhögskola, och om inte en annan kollega anat oråd hade vi fått styra kosan till Sköldinge i Södermanland, där Åsa folkhögskola faktiskt ligger. Tänk va tokigt det kan bli. ***** - Vad heter huvudstaden i Vitryssland? - Jag minsk inte.

***** Det är inte lätt att vara supporter till Halmstads Bollklubb. Som att åka en mental berg- och dalbana, för ena matchen är det bländande spel och seger, andra gånger är det bara bländande spel, men allt som oftast är det bara mörker. Men det måste ju vara än värre att hålla på de stora "favoritlagen" som varje år ska vinna allsvenskan, men som allt som oftast tar stryk av skitlagen och sakta halkar glider nedåt i tabellen, och till sist anser alla att de är borta från den kassaskåpssäkra guldstriden. En AIK-supporter har nu anmält sin favoritklubb till Konsumentverket för falsk marknadsföring. Det är riktigt komiskt. AIK har inte vunnit allsvenskan på tio år nu och varje år tror supportrarna att det är dags för guld. Att ärkerivalerna Djurgården tagit tre guld och Hammarby ett under 2000-talet gör ju förstås bara saken värre. Alla supportrar som är besvikna på sina lags prestationer väntar med spänning på KO´s utlåtande.

***** Och nu har genforskarna upptäckt en gen (Allel 334) som förklarar varför män inte fungerar med sin partner och även kan tänka sig att ha flera samtida förhållanden. Den genen saknas hos kvinnan, men den finns istället hos vissa gnagare. Kul för oss män att ha det gemensamt.

Min fästmö tycker väl inte att jag påminner om engnagare, men däremot kallade hon mig för mullvad en morgon. En mullvad ser väldigt dåligt och gräver sig fram. Jag lämnar det fritt att tolka vad hon syftade på.

/T:sson